.

Vi bestämde att vi skulle höras av minst varannan dag och hon skulle hälsa på mig i London så ofta det gick och jag henne här i Sverige. Jag ville aldrig gå från henne och mitt huvudet kändes helt tomt, så pappa kom och hämtade mig i bilen. Jag grät ända tills jag gick och la mig klockan nio.
Imorgon är inte längre Stockholm min hemstad. London, det är det då.



Jag såg miss Ivon ungefär tio meter framför mig. Hon hade en lång vit jacka och kollade på mig med en arg blick. Jag började gå mot henne och stannade ungefär två meter ifrån henne. Hon nickade åt mig som om jag skulle börja. Men just då
-Alex! Du måste sätta på dig bältet! Vi landar om ungefär fem minuter.
Jag kollade förvånande upp mot pappa som satt brevid mig i flygplanet.
-Oj, jag måste ha varit så inne i min bok. sa jag och slog igen boken och la ner den i min väska innan jag satte på mig bältet.
Jag kollade ut genom fönstert som jag hade på vänster sida. Man började se landskapet genom molnen som bara blev tunnare och tunnare. Jag hade inte kunnat sovit nått, det var så många tankar i huvudet. Men först hade dom visat Pretty Women på tv som man hade framför sig, sen hade jag lyssnat på musik och sen kom lunchen och efter det hade jag läst.
-Spännande va? sa pappa och slog till mig löst med sin armboge.
-Med vad?
Pappa kollade på mig med en lite besviken och ledsen min innan han lutade sig tillbaks i sätet.
-Ja, det ska de väl. suckade jag ut.

Efter att vi kom ut från flygplatsen gick vi ut och började packa in våra saker i en taxi som skulle köra oss till vårt hus. Jag kollade mig omkring. Det var i början av året, men det var ingen snö här. Det var ganska kallt ändå men ingen snö.
Vi satte oss i bilen, vi alla trängde in oss i baksätet och pappa sa nån gata, som troligtvis var vår.
Efter ungefär en kvart kom vi in på ett mer bostadsområde. Vi hade bara fem minuter till själva centrum så det var rätt så mycket trafik här ändå. Bilen stannade och jag hoppade ur och kollade framför mig.
-Det där? frågade jag och pekade på ett hus framför mig. Det såg ut som det på bilderna jag hade sett. Pappa nickade till svars och jag kollade på huset igen och log. Brevid vårat hus var det på höger sida ett annat hus, större  än vårat och på vänster sida var det som en park. Marie ropade att jag fick hjälpa till med väskorna så jag gick tillbaka och hjälpte dom.

Huset var verkligen fint! Det var sex olika rum. Ett kök, två badrum, två sovrum och ett vardagsrum. Jag drog med fingrarna på väggen i mitt rum. Det var bättre än vad jag hade trott. Jag satte mig ner i min säng som stod där sen innan och granskade rummet. Det var stort med en walk in closet och tre fönster. Jag andades in den rena luften och satte mig sedan på golvet igen och började packa upp. Sängen och mitt skrivbord var redan framme så det var bara att börja. Efter ett tag kurrade det i min mage så jag gick ner till Marie och pappa. Dom hade fixat klart sitt sovrum och höll nu på med sitt badrum. Jag fick ett också, brevid mitt rum, det var litet, men det var en toalett, handfat, ett skåp och ett badkar så det var perfekt för mig. Vi betsällde pizza och dom kom faktiskt snabbare hit med den än vad dom gjorde i Sverige.
Vid matbordet pågick diskutionerna om allt och inget, men denna gång var jag också med. När vi alla hade ätit upp var klockan åtta på kvällen och jag var redan trött. Jag bestämde att jag skulle packa upp till nio och sen lägga mig.

Jag kollade stolt framför mig. Klockan var tio men jag hade fått en liten rush när pappa kom in med en helt ny platt tv till mitt rum som hade satte dit, så jag hade packat upp allt. Nu hade jag bara flera tomma flyttkartongen framför mig. Jag öppnade dörrarna till min walk in closet och gick och hämtade mitt nattlinne. Jag gick och gjorde mig iordning inför att sova. Jag fick gå på pappas och Maries badrum eftersom jag inte hade gjort nått med mitt. Sen när jag var klar gick jag till mitt rum och kastade jag mig i sängen. Jag kollade mig omkring i mitt nya rum och vart nöjd med allt. Mina one direction posters satt på väggen vid min säng och jag rörde dom lite med mina fingertoppar. Att man kan älska fem killar så mycket. På mitt nattduksbord hade jag ställt tre olika foton i ramar. Ett var på mig och Linnea, när vi hade våra one piecer på oss och skrattade jätte mycket. Ett var på Kevin och mig när han pussar mig på kinden och jag ler. Och den sista, var den där bilden på Harry och mig när vi var små, som pappa hade visat som var i fotoalbumet.
Jag la mig sen tillrätta i sängen och somnade sedan väldigt snabbt.

Jag vaknade av att jag hörde röster från nedervåningen. Jag tar upp min mobil och kollar klockan som visade att den var kvart i elva. Jag hade fått några sms men jag orkade inte svara på dom nu. Rösterna vara svåra att urskilja och eftersom jag är så nyfiken så hoppade jag upp ur sängen och sprang in i min walk in closet och satte på mig min one piece. Jag drog upp håret snabbt i en slarvig hästsvans och smög sedan ut från mitt rum. Jag ställde mig försiktigt på första trappseget och försökte kolla ner. Rösterna var fortfarande svåra att urskilja, radion var också igång och tv. Jag hörde dom skrattade lite och jag tog ett steg till. Jag tog ännu ett steg till men då knarrade det till och jag drar tillbaks foten, men försent.
-Alexandra är det du? det var pappa röst och jag svärde tyst för mig själv.
-Ah. sa jag men ångrade mig sen.
Pappa kom till trappan och där sitter jag som ett fån på andra trappseteget. 
-Vad gör du? frågade pappa och skakade på huvudet samtidigt som hon skrattade lite. 
Jag gjorde en gest med handen som var som ett 'äsch, inget viktigt.' 
-Kom och träffa våra grannar! pappa nickade mot hallen och jag nickade tillbaks. Han började gå mot hallen med mig efter. Jag stannade till på sista trappsteget innan jag gick ner till golvet och styrde mina steg mot hallen. 
-This is my daughter Alexandra. sa pappa och visade mig med sin hand när jag kom gående med ett leénde på läpparna. Men när jag kom fram försvann mitt leénde och jag stod och stirrade på de framför mig.
-OH MY GOD!

----------
Vad tror ni kommer hända, och vem tror ni hon ser? Kommentera! :)