.

-In the ambulance, they said that you had kind of, shout out Helene. Who are that?
Jag svalde hårt och kände att tårarna var på väg.
-That. Is my real mum.
-Is she here? Did you thought you would see her at the hospital?
-No. sa jag och tog bort huvudet från hans axel och kollade på han.
-In heaven.

 

Alexandras perspektiv:
När jag jag in genom dörren kom Zayn, Niall och Liam till mig och gav mig en bamse kram. Jag skrattade lite, men det stramade åt vid ärret, läkarna sa att det kunde göra det ett tag. När dom hade släppt taget suckade jag och kollade på dom.
-How are you? frågade Zayn.
-I have felt better. But, I live. sa jag och log, och återigen gjorde det ont på ärret. Jag tog min hand på det och kollade om det gjorde ont när jag rörde det. Och ja, det gjorde det.
-What is it? frågade Niall mig när han såg att jag gjorde en grimas. Jag kom på att jag hade luvan på mig så dom kunde alltså inte se det.
-What it is? This. Jag tog av mig luvan och kollade deras ansiktsutryck.
-Oh. sa nästan alla i kör.
-This is the biggest. And I have seven more. jag ryckte på axlarna och gäspade.
Efter att vi stått och pratat ett tag i hallen gick vi alla in i vardagsrummet. Dom höll på och kollade på nån film, som tur var hade jag redan sett den flera gånger, så jag fattade handlingen. Fast and forious, en av mina favoritfilmer, och Paul Walker är så snygg. Men jag var väldigt trött, och jag fick komma på mig gång på gång att inte somna. Läkarna hade sagt att jag inte fick sova före klockan sex. Och jag kollade på klockan hela tiden och önskade att hon kunde gå snabbare. Jag blundade för en kort stund men var rädd att jag skulle somnma så jag öppnade ögonen igen och fortsatte kolla på filmen.
-What time is it? frågade Harry och kollade sig omkring.
-Half past three. sa jag snabbt eftersom jag nyss kollade på klockan. Jag började tänka på vilken dialekt jag började få. Som tur är, har jag inget svårt för engelska. Ne, jag har ju faktiskt mvg i det. Jag började tänka på skolan i Sverige och på mina gammla kompisar. Linnea. Jag fick upp bilder i mitt huvud med Linnea. Allt hade förändrats. Senast vi hörde av oss var på Skype, när hon la på eftersom jag låtsasdes att jag inte var där, eftersom hon frågade vilka jag hade haft snöbollskrig med, och då fick jag ju inte säga att det var One Direction.
-Can I borrow a mobile? I have to look on my facebook, it's kind of important.
-Here. sa Harry som jag satt brevid i soffan och gav mig sin mobil. När jag satte på den kom det upp en bild, på killarna och han, som jag aldrig sett förr. Jag log åt dom för att alla skrattade så himla mycket. Jag drog på slide to unlock knappen och då kom det såklart upp att man måste ange lösenord. Jag buffade till Harry i sidan som satt jätte koncentrerat i filmen och kollade förvirrande på mig. Jag visade upp mobil och han tog den och knappade in många olika bokstäver och siffror så jag kom inte ihåg nånting. Jag letade upp hans facebook app och loggade in på mig. Jag vart förvånad när jag loggade in. Tjugoåtta nya vänförfrågningar och nitton nya händelser. Det var ändå bara tre dagar sen jag var inne. Jag kollade händelserna och gjorde en ny status där jag skrev att London var underbart. Jag kollade också igenom mina nya vänförfrågningar, och dom flesta var från den nya skolan så jag accepterade nästan alla. Sen skrev jag in Linnea Andersson i sökfältet och fick upp henne, men med en helt ny profilbild. Efter att jag hade kollat igenom hennes profil och bilder, förstod jag varför hon inte behövde mig längre, varför hon inte hade ringt. Hon hade börjat umgås med divorna som hon och jag kallade dom. Dom där som kollade snett på en. Hade push up bh, tupperat sönderblondat hår, brun utan sol och ett ton smink. Linnea hade också blivit en utav dom. Hon hade tagit hål i tungan, hade mest bilder när hon hade magtröja och skrev minst ett svärord i varje kommentar.
-Hey, whats up?
Jag hoppade till eftersom jag hade glömt bort var jag var. Jag kollade mig förvirrat omkring och insåg att det bara var jag och Harry kvar. Jag drog med handen över ansiktet och insåg att jag var blöt. Åh nej. Harry kom med sin ärm och torkade bort mina tårar. Jag berättade allt om Linnea och han bara nickade när jag stannade upp. När jag hade berättat klart gav Harry mig bara en lång kram, det var exakt det jag behövde. När han hade släppt mig satt vi bara och kollade in i varandras ögon.
-Thanks Harry. sa jag och mig röst skar sig.
-No problem, thats what true friends do.
Jag vart lite irriterad på han på det sista han sa. Jag visste att han menade Linnea, och hon har faktiskt ställt upp för mig hela tiden, innan jag flyttade hit.
-Shut up. You don't know Linnea, she was like my sister. You don't know her.
-No, but you don't do that now either!
Jag reste mig hastigt upp och blev lite yr, men brydde mig inte. Jag orkade inte bråka mer nu. Jag styrde mina steg uppför trappan. När jag kom upp var dörren uppen till ett rum där Liam och Niall var i. Dom satt i sängen med datorn i knät och pratade mot den, så troligtvis hade dom en livestream. Niall kollade upp och såg mig stå i dörröppningen och jag mimade where is Zayn? och han pekade på mig, så jag vände mig och gick till det rummet som var bakom mig. Jag knackade försiktigt på dörren.
-Yeah? sa Zayn och jag blev glad över att höra hans röst.
-It's Alex. 
Jag hörde fotsteg komma i trappan, alltså Harrys.
-Can I come in? frågade jag snabbt och han sa att jag fick, så jag skyndade mig in och stängde dörren bakom mig innan jag vände mig om.
-Oh my god! sa jag med hakan nere i backen.

---

Det blev ett ganska kort kapitel, sorry för det. Men jag går ju i skolan, har en fritidsaktivitet som tar mycket tid osv. Men försöker skriva så ofta jag kan! Och jag lovar att nästa kommer upp antingen imorgon eller på fredag. Kram